kickans värld

Hej hej hallå! Nu är jag äntligen i Jutis på fågeljakt. Igår fick jag jaga flera timmar tills jag blev alldeles slut i huvudet. När huvudet tar slut får benen ännu mer fart.. Det luktade gott på många ställen men varken jag eller Killer hittade några fåglar.
Idag blev det inte något jagat, matte vaknade med feber och mådde tydligen skitdåligt. Jag hoppas hon blir bra till helgen då vi ska gå prov på fjället.  Annars vet jag inte hur det blir....
Jag fick dra en liten sväng nu på kvällen åtminstone. Det var en jättelång uppförsbacke på en grusväg och jag gjorde min plikt och bogserade upp min sjuka matte på en sparkcykel! Kul var det, åsså fick jag springa lös jättesnabbt på vägen ner. Blixtra var också med och drog och grållen Sacco sprang lös med oss.
Såhär ser det ut när vi drar, här är det jag och Birk.

Förra helgen var vi och fjällvandrade. Vi gick från Vålådalen till Lundörrstugan på lördagen. Jaaa vi GICK i koppel dessutom. Sen på kvällen tog vi en tur in i Lundörrspasset och då fick jag sträcka på benen lite mer. Det var betydligt roligare än att gå och dessutom hittade jag ripor inom fem minuter. Sen sov vi i farstun och det var ganska kallt men det gick bra.
Nästa dag gick vi tillbaka fast en annan väg, via Issjön och Issjödalen. Uppe på fjället var det massor med renar och Birk blev alldeles till sig. Jag undrar om det var han eller matte som var närmast nervsammanbrott där..... Birk ylade och skakade i hela kroppen och matte blev sträng och försköte få han att ta sig samman. Själv satt jag bara och tittade på utsikten. Har liksom aldrig fattat varför man ska hetsa upp sig för renar, dom är ju rätt meningslösa.
 
Tyvärr hade inte matte med sig kameran så nån fin bild blir det inte att lägga in. Jag kan fota mig själv nu istället...
Här ligger jag och sover i "badbaljan".
Blixtra och Liam ligger och myser på kökssoffan
Och Killer på stolen

Ja äntligen kom internet till vår lilla lägenhet i Brunflo. Vi är en del av den moderna civilisationen. Mycket har hänt, men det viktigaste är väl att vinterträningen har dragit igång på allvar. Det är ganska kallt ute och jag kan jobba hårt uten att få värmeslag på nolltid. Igår drog jag 5,5km och matte var såååå nöjd. Jag jobbade stenhårt och tvekade inte en enda gång, bara full fart framåt.  Matte säger att jag mognat ännu mer och att vi ska ta guld i vinter. Jag vill hellre ha korv eller älgkött. Skönt att matte är så nöjd med mig, det har ju varit Birk hit å Birk dit ett tag bara för att han är stor och stark och springer som en galning. Nu är Birk i någon ny pubertetsfas och är fortfarande stark och galen men dessutom väldigt förvirrad. Hehe jag ska nog löpa snart, undrar om han blir helt knäckt då?? Kan nästan bli lite kul ;-)

Nästa vecka ska vi upp till Jutis. Jag ska jaga fågel och och hälsa på släkten. Sedan på helgen ska jag och broder Killer gå vårat första jaktprov på fjället. Oj vad spännande. Killer har "tjuvtränat" med sin människa medans jag får lita på min talang... Min matte är lite dålig på att träna mig på fågel. Nu i helgen ska vi förstås på fjälltur, men då får jag ju inte jaga. Bara gå och gå..... 

Idag promenerade matte med oss (kors i taket). Vi fick springa vid cykeln på morgonen men sen på kvällen gick hon med oss i nästan en timme. Jo hon är lite förkylt fortfarande annars hade hon nog sprungit. Varför gå när man kan springa? Fast det ska erkännas att det var lite trevligt endå, det var så mycket att lukta på där vi gick. Det går nog många hundar och tvåbentingar där. 
Matte säger att det är läggdags nu. Jag måste skynda mig och ta bästa platsen i sängen. Natti natti.



 

Jag är i fågelvärlden och matte är sur på mig. Ungefär så ser väl läget ut just nu...... Lydnadstävlingen blev ett totalt fiasko. Men hallå! Det var ju fåglar på planen. Och i skogen utanför planen. Hur ska man kunna "lyda" då?
Jag gick runt och funderade på fåglarna och matte skämdes.
Skulle väl säga att det var en liten arrangörsmiss att vi skulle platsligga med ryggen mot fågellukten. Jag lade mig åt fågelhållet för det tyckte jag var bättre. Det tyckte nog varken dommaren eller matte tyvärr....
Äsch man kan inte behaga alla. Så det så!
Nu är det snart fågeljakt och sen är det dragsäsong. Jag kan knappt bärga mig. Lyda kan jag vänta med tills våren då allt annat kul är slut.

Resten av dagen var rätt händelselös. Matte gick och lade sig när vi kom hem och sov hela eftermiddagen innan hon for på jobbet.
Mattes föräldrar kom hem från sin semester så inatt sällskapar vi med dom.

Imorgon är en ny dag och nya fåglar!

Hejsan. Här är jag igen. Åh jag måste bara berätta om i torsdags. Då åkte vi bil ganska länge till ett ställe som hette Ånge. Först var vi på en gräsplan ungefär som brukshundklubben hemma i Brunflo. Jag fick träna lite lydnad och platsliggning med en annan hund. Hunden hette Fritz och var en weimaraner. Han såg lite ut som oss vorstehrar fast blek i färgen kan man säga. Ganska snygg!
Sen började det regna.  Jag har aldrig i mitt liv sett så mycket regn, och så small det i himlen.
Så packade vi in oss i bilen och åkte till en sjö. Det regnade fortfarande så mycket att det var som att duscha och jag simmade samtidigt. Jag fick apportera en ganska trist orange grej som matte kallade dummy. Jo den var dum så namnet passade.
Efter vattnet var matte och vi hundar så blöta man kan bli och då skulle vi in i bilen och åka till ännu ett ställe. Där började solen skina och så fick jag leta fåglar på ett fält. Det måste ha varit pardiset eller något. Jag hittade fågel och stod.... Sen fick jag skrämma upp fågeln och där blev det problem. Matte envisas med att jag ska sätta mig när fågeln flyger men jag vil ju springa efter. Är hon dum eller? Hur ska man annars få tag på den? Annars var det jättekul att vara där och hitta fåglar.
Just som vi skulle åka hem började det regna igen så vi var två blöta och trötta hundar och en lika blöt matte som åkte hem.
Så nu gott folk smyger jag mig på och ställer mig för alla fåglar i brist på såna "riktiga". Nästa gång jag fyller år så önskar jag mig en egen fågel i bur att stå och titta på och kanske jaga lite!

I fredags var det fysträning som gällde. Vi sprang (vi hundar alltså) en mil på morgonen och sen simmade vi en halvtimme på eftermiddagen. Jag blev lite trött på kvällen efter det men det var bara skönt.

Nu är det lydnadstävling på lördag som gäller. Ännu har jag inte bestämt mig för om jag ska lyda eller göra nåt annat. Den som lever får se! Matte har jobbat hela natten så är nog inte att leka med.

Bloggen har haft sommarlov eller vad man nu ska kalla det. Matte jobbar och jobbar och då har hon tillgång till internet på jobbet. Men mig tänker hon inte på, hur ska jag kunna lägga tassarna på en dator med internetuppkoppling då? Just det hon tänkte inte på det...

Ja men nu är jag här. Äntligen har träningen inför vintern kommit igång. Jag har fått dra och simma och följa med på fler och längre cykelturer. Underbart! Idag fick jag och Birk springa lösa bredvid cykeln i en timme och så avslutade vi med ett ordentligt dopp i storsjön.
Äntligen har också mina hormoner lugnat ner sig och jag är så pigg och snygg som jag bara kan. Vilken lättnad efter att i tre månader varit svullen både här och där och dessutom producerat en massa mjölk helt i onödan.

Broder Killer har försökt följa i mina fotspår och gå eftersöksprov. Det har har inte gått så bra för han är inte så intresserad att hämta fågeln i slutet på spåret till sin husse. Jag säger då det... Jag VET att han kan så:  Skärp dig nu brorsan  och gör din människa nöjd (man kan offra sig och vara snäll ibland)!! Jag håller tassarna till helgen.

I torsdags var vi och tränade lydnad. Det var ganska kul fast jag tycker matte ska anstränga sig lite mer om jag ska tycka att hon är intressant igenom ett helt program. Får se om vi ska iväg denna vecka också och vad hon då har att komma med. Mutor godtages alltid -om dom är nog bra.

Näpp häpp nu ska jag gå ut och vakta gården eller bättra på solbrännan.
Slick och puss/ Kicka

Hej igen!
Nu är jag tillbaka i regniga Jämtland. Fast det regnade inte igår när vi kom hem, då var det jättefint ute. Jag hade mycket kul där uppe hos Killer. Simmat har jag gjort varje dag, en av dagarna rodde människorna i en båt och gjorde oss sällskap på sjön. Jag brydde mig inte så hårt, jag simmade mina egna vägar men Blixtra jagade båten och skrek som när hon jagar någon i skidspåret...Ojojoj vilket oljud hon förde. Killer klev upp på land och spanade på fågel istället. Birk har åxå lärt sig simma hjälpligt, alla inom n kilometer blir inte närstänkta längre;-)

En dag hade vi lite släktträff för då kom min bror Kajse och hälsade på. Kajse var kär i mig som vanligt och jag läxade upp honom efter noter. Synd bara att han är så stor, jag skulle behova en liten pall att stå på så jag når upp ordentligt när jag ska nafsa han i nosen. Jag måste bara passa på att mopsa mig när någon luktar lite osäkerhet. Det är så sällan jag får vara boss så det är liksom bara att passa på. 
Lillebror Liam, 5 månader, hade vuxit och var riktigt rolig. Vi är ungefär lika stora (små??) vi två och jag kan morra och styra lite med honom när vi busar. Fast ibland kommer moster Blixtra och talar om att ingen annan än hon morrar i HENNES hus... Ja då är det bara att böja sig, hon har fyra år och 6 kg på plussidan mot mig. :-/

Annars så hände inte så mycket. Vi var ut och sprang en kväll och våra människor cyklade. Birk sprang snabbast av alla. Människorna var ute själva en del på dagarna och kom tillbaka med fula slemmiga grejer som dom kallade fisk. Så luktar inte den fisk jag ätit!

Nu är det lydnad som gäller säger matte. Både kul-lydnad till nästa tävling och lydnad till jakten. När hon blåser i en pipa så måste jag stanna hur många fåglar som än flyger runt mig. Svårt.

Nu ska jag lägga mig och sova hos matte en stund. Hon har varit borta och jobbat hela natten så nu ska vi mysa ordentlig.
Snart får jag bredband! Jag gillar inte riktigt snart, jag gillar nu bättre...
Simma lugnt! Kickan

Åhhh hela förmiddagen kliade det i benen. Jag var så otåligt så jag var tvungen att springa och bita Birk i benen. Det hela urartade till en ordentlig bus-kapplöpning runt på gården. Vi skulle kunna titulera oss professionella mossrivare! Matte blev inte så glad så vi fick gå in. Då lekte jag låna toffel och jag hittade fyra fina tofflor som jag bar till bädden och vaktade.
Till slut gav matte med sig och tog fram cykeln. Hon tänkte att hon kunde cykla med sin onda fot. Det verkade gå rätt så bra för jag fick springa jättelänge. I över en timme tror jag. Jag fick springa lös i skogen alldeles ensam för Birk var inte med. Gud så skönt det var. Men sen, helt plötsligt var matte borta. Jag var alldeles ensam mitt ute på ett stort hygge och kunde bara inte komma på åt vilket håll hjulspåret jag lämnade matte i var. Hjälp!! Det blåste från helt fel håll så jag kunde inte känna lukten av henne ens. Då hörde jag en vissling så jag skällde: "här är jag" och då visslade det igen. Jag sprang allt jag kunde åt det hållet och där var matte välbehållen bredvid cykeln. Vilken tur att jag hittade igen matte så hon inte blev kvar där ute. Efter det höll jag ordentlig koll på henne så hon inte skulle virra bort sig.

Matte har hållit på hela kvällen och packat en resväska. Jag försökte hjälpa henne så hon inte skulle glömma tofflorna. Så nu måste jag ha människorna under ständig uppsikt så att dom inte glömmer mej vart dom nu ska... Birk verkar vara av samma åsikt, han hjälper mig att vakta dom nu medans jag skriver. Nu ska jag smyga mig ner och inta min självklara plats i värdens centrum (i soffan). Vi hörs / Kicko

Jaaa jippie jag ska få åka på semester. Vi ska åka till Jutis (Arjeplog) nästa vecka. Hela familjen ungefär, ialla fall matte och hennes föräldrar och jag och Birk. Där uppe bor flera släktingar och kompisar till mig. Först är det Killer, min tvillingbror (eller kanske tolvling....) å sen är det moster Blixtra (hon är lite farlig) och så min lilla halvbror Liam (barnrumpa) och till sist Sacco som är gråhund och riktigt trevlig för att vara så lurvig.
Dom bor där brevid en sjö så vi kan bada varje dag, och massor med skog så vi kan springa. Tänk vad kul vi ska ha. :-)
Idag har jag badat på flera olika ställen i älven. Det var lite spännande för vattnet rör sig så åt ena hållet går det jättefort och tillbaka är det riktigt jobbigt. Men som vanligt fick jag varken bada eller springa tillräckligt mycket. Det kliar verkligen i benen nu. Behöver springa av mig snart. Jag tuggar kottar i ren frustration.
Jag och moster Blixtra                  
Killer till vänster med beundraren Birk 

Nä nu är det nog dags för min skönhetssömn. Sov sött!

Jag är lite (läs MYCKET) irriterad på datorn. Jag skrev och lade in bilder igårkväll men när jag skulle spara så bara försvann allt. Nu minns jag ju inte längre vad jag skrev så jag får väl hitta på något nytt.

Matte har ialla fall brutit foten. Klantigt och vi hundar var inte ens det minsta skyldiga. Så nu hoppar hon runt på kryckor och är mer långsam än vanligt.

Igår hoppade hon med oss ner till vattnet så vi fick bada. Jag simmade minsann i 30 minuter innan jag blev upptvingad. Jag älskar att bada. Jag leker att jag är en såndär fågel som simmar på vattnet och fångar en fluga ibland.
Apporterade gjorde jag två gånger också, det gick bra. Det svåraste med att apportera i vatten är att vänta tills matte säger att jag ska göra det. Jag vill spara lite tid och rusa direkt när det plaskar. Vi ska göra något prov imorgon, eftersöksgrenar som är apportering i vatten och spår med apportering på land. Jag vet att jag är snabbast av alla hundarna om inte matte var så trög med kommandot! Fast matte säger att det inte handlar om att komma först uten att göra rätt osv... Men kan man inte få göra rätt och snabbt? Då skulle jag hinna fler gånger!
 
Förresten ska vi nog inte flytta till Gällivare i höst. Matte varkar ha ändrat sig. Jag låtsas som jag inte vet nåt, håller bara koll ifall hon skulle packa så hon inte glömmer mig. Det är enklast så. Jag kan gärna bo kvar här fast det vore kul att få åka och hälsa på Killer lite åtminstone.
Vi ska kanske åka och hälsa på i början av september eller så. Jag ska få träna att jaga på fjället å så ska jag kanske gå ett så kallat jaktprov. Jag vet inte riktigt vad det är men vi får se. Springa på fjället tycker jag om det vet jag!

Tjena moss!
Gissa vad, igår översteg träningspasset alla mina förväntningar. Det var väl värt att vänta hela dagen på....
JAG FICK DRA!!!! Jag drog matte på cykeln på en grusväg. Åhh så kul det var. Åt skogen med all lydnad och jakt och tjafs, att dra är helt enkelt det bästa som finns. Sådetså. Dessutom fick jag bada när vi vände på grusvägen. Himmelrike.

Imorse tog matte cykeln och oss båda hundar och for ut på den vanliga svängen, men halvvägs svängde hon åt ett helt annat håll åsså slutade det med att vi fick springa i över en timme. Det regnade idag åxå men det gör inget när man springer. Matte sa att hon cyklat 13 km. Jag å Birk sprang längre garanterat. Birk springer så jag blir trött bara av att se han. Var jag sådär som ung? Förmodligen  -fast numer är jag så cool att jag knappt känner igen mig själv. Tappar bara behärskningen när selen, cykeln eller jakttäcket kommer fram. Eller när det finns vatten att bada i och döda fåglar att hämta eller att det smäller (vilket brukar betyda döda fåglar).

Jag ska försöka lägga in lite fina bilder på oss men det är så tålamodskrävande. Jag hatar att vänta på saker -och ladda upp bilder verkar ta en himla massa tid. Ska försöka nån dag... Vad som är ännu svårare är ju att ta bilderna med kameran.

Jag ta och ladda inför spår och vattenträningen imorgon. Matte påstår att det är dags att jag fixar bruksgrenarna i öppenklass på ett prov nu. Får jag bara göra på mitt sätt skulle dåt gå alldeles utmärkt och framförallt snabbt. Men människor verkar tycka om att dra ut på saker och vänta, vänta.... Säkert bara för att retas!

Nu ska jag ta dom fina röra tofflorna med mig och sno en plats i soffan. Mat verkar det inte  vara på gång ännu.
Ha det bra i regnet /Kicko

Idag gick jag ett sånt där lydnadsprov med matte. Det regnade. Det var inte så roligt. Varför ska man kliva upp tidigt på morgonen och fara iväg för att traska runt på en blöt gräsplan i regnet? Människor är inte kloka. Att jag dessutom skulle göra det INNAN dagens springtur..... Nä nä nä. Försök inte. Och det gjorde jag inte heller.
Matte blev nog lite sur, hon visste inte vad hon skulle ta sig till när jag inte gjorde som vi brukar göra.  Tänk att allt hänger på mig. JAG måste ta ansvar för att göra träningen rolig och se till att matte kan gå sina svängar på gräsplanen. Bara att inse, utan mej är matte ganska så hjälplös. Ska fundera på att vara lite schysst nästa gång -om lönen är den rätta det vill säga....;-)

Jag fyllde tre år i fredags och omräknat i människoår så är jag 21, alltså vuxen och myndig. Jag fick  tuggben och revbensspjäll i födelsedagspresent. Och så ringde jag och grattade min bror Killer som hade glömt att vi fyllde år!!

Matte har surrat om spår och vattenträning på tisdag. Hoppas att det är snart, jag tror åtminstone att tisdag kommer ganska snart efter det som kallas helg. Jag längtar iallafall efter att få simma och hämta fåglar ute i vassen. Där behövs inte ens någon muta!

Men nu vill jag mest av allt ut och springa. Det spritter i benen och blir bara kalabalik i hjärnan om jag inte får springa. Jag hoppas matte väljer mig och bara mig som träningssällskap idag. Eftersom jag är lite ansvarsfull och mogen(!?!) får jag lite friare regler när inte vettvillingen Birk är med. 
Jag ska be snällt så får vi se. För hon kan väl inte kasta bort en hel dag utan att jag får ut och springa? Det vore ett förfärligt slöseri.


Jag har hört en grej till. I september åker vi upp till Gällivare och ska bo där tills i slutet på december. Jag vet inte vad jag tycker riktigt. Jag, Birk och matte ska bo hos min bror Killer och hans människa. Mmmmm jaaaaa joooo... Får jag följa på ripjakt och sen ut och dra pulka så går jag med på det! Dessutom har Killer bredband hemma fastän han får aldrig använda det. Jag tänker använda det.

Jaha.. Nu säger matte att hon ska ut och springa med Birk. Nej vänta så kan hon inte göra. Yyyyl, neeeeej snälla?
Ok hon lovar att cykla med mig efteråt... På en ny grusväg ute i skogen. Hmmm okay då. Det kan jag väl gå med på. Cykel är bra för då kan det gå lite fort. Min matte springer verkligen inte fort. Hon borde springa med mig varje dag flera mil så skulle kanske hon också lära sig att springa som jag.
Hopp & hej från llilla mig!

Nu har det äntligen slutat regna så att jag kan ligga och mysa i solen igen. Jag har fått varit ut och sprungit en stund idag, det var nödvändigt... Matte cyklade så först åkte vi ner till älven där jag simmade en stund och plaskade runt lite. Jag bara älskar vatten! Sen cyklade hon (matte) den där lilla 6-km rundan med mycket grusvägar så jag kunde springa ganska fritt vissa bitar. Där det var människor eller trafik var det bara att springa bredvid cykeln. Jag tror jag och Birk gav matte en match i början, vi är ju två som kan hjälpas åt att testa gränserna. Tror hon var aningens irriterad där ett tag men vi lugnade oss till slut. 
Det var samma visa härom dagen är vi var ute och sprang alla tre. Jag och Birk fick vara lösa men matte envisas alltid om att vi ska hålla oss i närheten och vad hon menar med närheten är ju som att springa på fötterna hennes (eller åtminstone inom femtio meter men de är ju sak samma...)
Jag tycker, och har tagit upp med ordföranden (matte), att JAG som är snäll kan springa lite som jag vill och så kan hon hålla på och tjafsa med Birk istället. Tyvärr så röstades förslaget ner enhälligt av -just det- matte... 
Ibland är det skönt att hon tar kommandot men ofta tycker jag att hon är lite väl "styrig". När hon gör nåt kul vill jag gärna vara med och göra som hon vill men när hon gör typ ingentig är det ju så himlans tråkigt. Dessutom springer hon sakta!!!

Ja nu har jag fått klaga lite. Det känns lite bättre. På det stora hela är jag nog rätt nöjd endå. 
Igår fick vi gå en promenad i koppel! Jo det är lite pinsamt, som en annan hund... Men jag vet ur man får ut det mesta möjliga från en koppelpromenad. Man springer till kopplet tar slut, när det tar stopp vänder man snabbt och springer tillbaka till matte åsså fram igen. Då hinner jag alltid en och en halv gång så långt som matte eller vem som är med. Funkar allra bäst med flexikoppel. Varning: skapar viss irritation hos människorna.
 
Nu ska jag gå ochh se om matte vill göra något kul med mig. Och så måste jag övervaka att min middag blir iordningställd. Det kurrar i magen nu. Jag tycker jag ska få mer mat!
Hopp å hej! /Kickolina

Ja vilken kväll det blev. Först så åkte vi ut i skogen och där hade dom fåglar och någonting konstigt som dom kallade räv. Jag fick ett fågelspår som jag klarade galant men sen sa matte att jag skulle plocka upp den där fågeln och bära tillbaka den. Vaddå det var ju inte jag som släpat ut den.... Men matte insisterade verkligen så jag fick lov att bita tag i den och bära iväg - fast det ska erkännas att jag var lite skeptisk i början. Det var inte så farligt, det var ju rätt kul när jag gjort det några gånger.

Jag tror Birk klarade ett hellångt spår men han ville absolut inte bära fågeln.

Sedan, åkte vi iväg i bilarna till ett annat ställe där vi fick vänta ett tag i bilen. Men det var det värt för när jag kom ut var det en sjö. Jag blev så glad att jag bara ville rusa iväg. Så fick jag stå en bit från stranden och det small ett skott och plaskade i vattnet men jag fick inte springa ut. En annan strävhårig typ som jag inte ens gillar fick hämta den fågeln. Fy så orättvist. Sen fick jag sätta mig vid strandkanten åsså small det igen och det plaskade till ute i vassen. Jag kastade mig framåt men matte stoppade mig, hon fattar inte hur brådis det är. Jag var tvungen att sitta stilla och titta på matte innan hon sa det  där ordet. Då slände jag mig ut och simmade så fort jag bara kunde å så tog jag fågeln och simmade in till land och gav den till matte. Hon var såååå nöjd. Jag tror hon är lite mallig över mig ibland.
När träningen var klar fick jag okej att bada som jag ville. Vilken dröm, jag simmade runt runt i sjön. Matte och mattes mamma rodde runt i en liten båt och försökte få Birk att simma. Å jo...han simmade väl men jag har aldrig sett något så komiskt. Han såg ut som om han stod på bakbenen och plaskade med framtassarna. Alla människorna skrattade och matte blev dyngblöt.
Nu sitter jag här nyduschad och nyäten framför datorn och är rätt så nöjd. Jag ska nog gå och lägga mig alldeles strax. // Vattenhunden Kicka

Jag tror jag lyckades... Jag har funderat ett tag och kommit fram till att jag vil ha en såndär blogg. Birk som är lite intresserad av allt har berättat hur det går till så nu har jag gjort slag i saken!

Kickan heter jag och är en hund (naturligtvis...) av rasen korthårig vorsteh. Jag är snart tre år och bor ihop med min kompis Birk och våran matte.
Nu ska jag alltså bli en bloggare, vad spännande. Häng med - i mitt liv står det aldrig stilla!